Dag 3 - Detta gör mig glad/ledsen

Dag 3 - Detta gör mig glad/ledsen

 

Det här var en väldigt svår uppgift kan jag tycka. Har funderat lite under dagen, men jag vet inte om jag egentligen kan komma på något bra? Men jag får la skriva det som mina tankar slutade på innan jag satte mig här nu.

 

Detta gör mig glad:

 

Att älska/bli älskad. När jag var yngre så hade jag en hemmaskriven lapp på väggen med "Lo mejor en el mundo es ser amado" (eller något liknande), som är spanska och betyder "Det bästa i världen är att vara älskad". Att känna att man är älskad av någon gör mig glad. Vissa ord, saker och handlingar gör att man känner sig mer älskad än andra. Jag vet (hoppas) att mina föräldrar, närmaste kompisar och pojkvän älskar mig, eller kanske inte älskar mig, men tycker mycket om mig iallafall. Fast känslan man får när de säger/gör något så att man känner sig älskad är lite utöver det vanliga!

 

Även att ha någon att älska är något som gör mig glad! Jag har familjen som betyder jättemycket för mig, och därav har jag även gjort en tatuering med "family forever" för att jag står för att jag älskar min familj. Sen har jag min pojkvän som jag älskar väldigt mycket, och att jag har fått den chansen att älska honom gör mig väldigt glad.

 

Som sagt, känslan att få ha någon att älska gör mig glad. Och känslan av att bli älskad gör mig också glad. Jag vet dock inte vilket som gör mig gladast. De får dela förstaplatsen.

 

Detta gör mig ledsen:

 

Den här var nästan ännu svårare.. Men motsatsen av det ovanstående kan ju absolut vara något som gör mig ledsen. Situationer när man känner sig "bortglömd" eller att man känner att man inte är värd något.

 

Man skulle kunna svara att alla problem och tråkigheter i världen gör mig ledsen. Men jag tror att det gör de flesta ledsna, så det vill jag inte heller skriva om..

 

Som sagt. Svår punkt. Gaah. Men eftersom jag gillar att planera, så väljer jag att misslyckade planeringar gör mig ledsen. När man har planerat något som man tror kommer bli jättebra, och så blir det inte alls som man hade tänkt sig. När man liksom bygger upp förhoppningar och de bara rasar ihop för att man blir besviken. Det kan vara något som gör mig ledsen.

 

Övrigt:

 

Jag har kommit fram till att jag är en väldig känslomänniska. En krävande sådan. Jag behöver bekräftelse på att jag är älskad och omtyckt. Hos de som står mig närmast så är det sällan det uttrycks i ord, men hos varje av de personerna finns det något som gör att jag får bekräftelse. Det kan till exempel handla om att tjabba hela tiden (bror), ha fötterna i mitt ansikte när jag äter (Rickard) och så vidare. Ibland betyder det lilla så mycket, trots att man ibland kanske behöver bekräftelse på annat sätt. (Nu när jag skriver man så menar jag "jag").

 

Nästa vecka händer det mycket. Eller nja. Men det känns som det.. Det är skola, träningar, gå-bredvid-inför-sommaren, få anställningsbevis och på lördag får jag äntligen träffa min älskade pojkvän igen! Yääy! Och så ska han följa med på kusin Linus 30årssläktkalas.

 

Nähä, nu ska jag snart ut i kylan och träna fotboll! Efter träningen blir det bio i Emmaboda med Frida. "En gång i Phuket" ska vi se. Jag leder för tillfället över Marie i Wordfued, det är inte ofta, men jag gillar när det händer! Haha.

 

Bjuder på den otroligt vackra tårtan som jag dekorerade igår. Otrooooligt snygg! (Ironi).

Kram