Igår ringde sektionschefen för vuxna i Hultsfred och väckte mig. Hon erbjöd mig ett jobb! Jag hade helt släppt tanken att få jobb inom hennes område då jag inte är så insatt i missbruk. De hade valt att göra om socialsekreterartjäsnten som var 50 % missbruk vuxna och 50 % försörjningsstöd till två heltjänster (vikariat till och med augusti ut). Så då tänkte hon på mig när det gällde försörjningsstödstjänsten.
Redan när jag var på intervjun för ett x antal veckor sedan började jag tänka mig en vardag med 15 mil (7,5 mil mellan hultsfred och Västervik) pendling varje dag, och insåg att det nog skulle funka ändå. Det gjorde att jag inte tänkte på det som ett större problem nu när hon ringde. Det skulle även betyda att jag skulle kunna flytta upp till Västervik och bo och starta ett eget liv med min älskling där uppe! Däremot skulle det betyda att jag måste flytta ifrån familj och vänner..
Jag var på intervju i Emmaboda förra veckan, som enhetschef. De skulle meddela nästa vecka hur det blev, eftersom de skulle ha lite intervjuer denna veckan också.
Jag ringde idag och tackade ja till tjänsten i Hultsfred!!! Så nu jag har jobb till när jag slutar skolan! Känns otroligt skönt! Ska till och med börja lite innan.. Det ska bli kul! Har hört från många olika håll att det är väldigt nyttigt att börja på försörjningsstöd, för att få en bred grund till kommande jobb. Och jag och Rickard ska bli sambos på riktigt!! Vi kan börja ett liv tillsammans! Är så glad! Dock kommer jag bo en bra bit ifrån allt här hemma, det är inte lika kul.. Får bli många hemresor och uppbjudningar till Västervik.
När jag ringde och skulle meddela socialchefen i Emmaboda att jag hade tackat ja till ett annat jobb sa hon att de hade tänkt ge mig den tjänsten jag var på intervju för. På ett sätt var det tråkigt eftersom jag skulle få några tusentals kronor mer i lön, men å andra sidan vet jag inte om enhetschef är riktigt min grej. Det får framtiden utvisa. Inte omöjligt att jag söker som det senare!! Det var ju samtidigt kul att de var beredda att ge mig tjänsten, utan att ens ha haft den sista intervjun (det var två tjänster som skulle/ska tillsättas).
Ryktet sprider sig fort och jag har redan pratat med VFFs båda tränare som sa att de tycker att det är kul att jag kommer spela med dem nästa säsong. Jag sa att jag inte vet hur mycket jag kommer hinna/orka träna i och med jobb och pendlingsavståndet och så. Det kommer inte kunna bli 100% satsning iallafall. De hade spelarmöte igår, och då meddelade en tjej som jag har lite kontakt med att jag kanske var på G till VFF, och då hade de blivit jätteglada allihop. Det tyckte jag var kul!
Snacka om en lättnad och glädje. Både för att jag har jobb när jag är klar med skolan (ett tag iallafall, sen får jag börja söka nya jobb igen) och för att jag kan flytta ihop med Rickard!
Jag håller tummarna för alla mina klasskompisar som inte fått något jobb än eller vet vad de ska göra efter skolan! Håller tummarna för att de snart hittar något! Och det tror jag i och för sig att de kommer göra. Men jag vet ju själv hur det känts när andra i klassen fått jobb och en annan inte har. Man blir ju jätteglad för den som fått jobb, men samtidigt blir det en stress för en själv eftersom man inte själv har något fixat. Så därför kan jag tänka mig hur klassisarna kommer känna nu när jag har fått ett... Men det kommer lösa sig för alla!
Ha det superbra!
Kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar